I mina ögon är Solouniko ett av de mest spännande svenska modemärkena. Jag har skrivit om dem tidigare och det är ju också ett av de mest sårbara när sämre tider nalkas. Det är ett litet företag, deras kollektioner är ganska okommersiella (det ser inte ut som allting annat!) och säljer i förhållandevis få butiker. (Och butikerna de säljer i är även dem ganska små och flera av dem riskerar att försvinna i sämre tider.)

Nu har Solouniko stängt sin butik på Bergsunds Strand nära Hornstull i Stockholm, men glädjande nog betyder inte det slutet för märket.

- Det är lite sorgligt att det tar slut, men att driva en kvartersbutik i Stockholm var aldrig vårt mål, och ibland måste man offra vissa saker för att kunna ta sig vidare, säger Charlotta Jakobsson, som är ena halvan av märket.

Den andra halvan, Sam Lambert, har flyttat till London. Han ska bli designer för det engelska märket Ozwald Boateng och samtidigt, tillsammans med Charlotta, fortsätta att utveckla Solouniko.

Det är glädjande när människor som ligger bakom koncept man verkligen vill ska fortleva fortsätter att jobba för att så ska förbli fallet. Solounikos dressade, men lekfulla plagg behövs för att pigga upp i den gråa gröt som ska kallas svenskt mode. Missförstå mig rätt - jag har många gråa plagg och är också stolt över de svenska märkena - men, ja ni förstår nog vad jag menar.

Framöver väntar ännu fler spännande nyheter från Solounikos sida. Men om det får jag be att återkomma.